Decemberkörning 30 - 31/12

Hampe

Not Right Rider
Staff member
Premier Member
IBA Member
#1
Det vart ingen körning under vintersolståndet, och inte på julafton och inte på Menlösa barns dag heller.

Men köras skall det göras - en Ironbuttkörning i månaden under ett helt år. Så är det sagt, och så skall det vara. Det är lite avigt när det driver iväg och blir så sent i månaden - inget att vinka på om man blir sjuk, eller om det drar åstad och blir busväder.

...men å andra sidan: mycket sämre väder än det jag hade under Novemberkörningen kan man inte ha, så - varför bekymra sig om vädret bara för att man kör motorcykel? Jag kom ju runt då med, eller hur?

Ganska så sen start - klockan 7 på morgonen 30/12.
Senare än jag önskat, men kvällen innan så dök det upp en sak jag var tvungen att ta tag i på jobbet.

Alltså, första benet blir istället upp till Göteborg och arbetsplatsen. Inte mycket till navigationsövning, om man säger.
Jag tog ett startkvitto ändå, i förhoppningen att ärendet skulle gå att lösa snabbt, och för en gångs skull gjorde det faktiskt det! Förstakvittot fick fortsätta vara startkvitto.

Jag tog därpå chansen att tanka färskbensin på Preemraffets mindre kända bensinstation som faktiskt inte har några egna cisterner, utan direktmatas med en liten minipipeline från själva raffet. Lite kul grej att ha alldeles nycrackad 98 oktan i hojen när man kör iväg. Det viktigaste är dock kvittot.

Söderut. Skall jag vara alldeles ärlig så är detta en ganska meningslös resa.
Jag har haft svårt att riktigt kunna finna motivationen för ännu en asfaltsresa i höstmörker.
Inte för att jag inte vill köra - absolut inte! Men, tankarna är på annat håll.
På Trettonhelgen sticker vi norrut, jag och Benny - långt norrut för att köra en SS 1000 Arctic Butt med våra Finska vänner.

Tankarna har varit där ett ganska bra tag nu, dubbdäck och allt ligger klart hemmavid. Jag hade hellre varit kvar och förberett hojen inför den körningen, än att ge mig ut nu.

Dessutom så har jag och min fru en kul grej på gång inför nyår:
För första gången på mer än 30 år så är vi hästfria på själva nyårsafton!
Bara en sådan sak.
Under alla dessa år har vi firat nyår hemma för att kunna vara nära om någon obetänksamt avfyrad raket skrämmer djuren.
Inte för att det är trist att vara hemma - vi brukar bjuda hem folk till oss och ha ett jädra party, men i år kan vi pröva på något annat.

Vi har tagit ut våra bonuspoäng och fixat hotellsvit med altan på översta våningen inne i Göteborg! Party-Party, samt utsikt över staden och fyrverkerierna. Don't miss out.

Så, nej - ladda upp med en Ironbutt-körning dagen innan nyårsafton är inte så begåvat...

Dessutom är det så att hustrun skall iväg direkt när jag kommer hem från körningen i Finland för ett tremånaders jobbengagemang utomlands, så - ja, denna nyårsaftonen betyder en hel del för oss.

Konstigt nog försvinner alla sådana tankar när jag passerat hemmaavfarten på E6:an - då är det bara körning som gäller. En sådan underbar skallrensare detta med långdistanskörning är!

Från början var det planerat med start 4 på morgonen, och därmed skulle körningen vara avslutad innan midnatt, och jag skulle rent av även kunna ligga i säng innan midnatt, med lite flax - allt för att vara utvilad och trevlig på nyårsafton.

Tack vare besöket på jobbet så är tidsplanen skjuten 3 timmar framåt - vilket bara gör mig mer bestämd att vara hemma så nära midnatt som möjligt.

Rollin' Rollin' Rollin'

Första tankning på Milstolpen Glumslöv, allt rullar på som ett rinnande vatten, över broarna - för vilken gång i ordningen i år har jag nästan glömt nu.

Få se:
April: SS 2000 till RTE i PL-Gdansk
Maj: BB 2500K till RTE i DE-Externstein
Aug: SS vad det nu blev efter kedjeraset i Poznan. Quelle domage!
För att uttrycka det fint...
November : SS 1000 i storm

Jodå, det funkar kalas med den lilla transponderdosan som ger enkla, och även billigare passager. Men, det var ju det där med den lilla ön ute i Store Bält som man passerar när man kommer ner från högbrodelen; den har ju en historia, och jag lovade att ta upp det någon gång.



Ön har inte alltid haft denna storleken. Den fylldes på och ut ganska mycket i samband med att bilbron och tågtunneln bygges. Innan dess var det verkligen en ensam och isolerad ö ute i havet mellan Själland och Fyn.

Ön heter Sprogö, bebodd i mer än 6000 år. Viktig mellanhamn så länge man försökt korsa Store Bält, plundrad i omgångar, fyrplats sedan mitten på 1100-talet, ingått i systemet med Danska riksborgar, nödhamn som räddat livet på åtskilliga sjömän och resenärer genom åren - och mellan 1922 och fram till 1961 även anstalt och fängelse för "lösaktiga kvinnor".



Så farliga för samhället var alltså dessa lösaktiga och omoraliska kvinnor att de behövde interneras på en isolerad ö ute i havet mellan två danska öar...
Det är enkelt att se lidandet och eländet som måste ha tilldragit sig där i omgångar, och det finns åtskilliga historier om både unga drängar och gamla gubbar som sett sig tvungna att ro ut till ön i skydd av mörkret för att rädda sig en kvinna.



"Friheden" minsann. Orwell har en del att lära i ämnet "nyspråk"...

Säg mig ärligt: kan ni se på denna tillsynes idylliska ö och fyrplats med samma ögon nu när ni vet bakgrunden? Jag kan det inte. Varje passage får tankarna att börja rulla.
Idag står ön obebodd, och det är kanske inte så underligt...

Snabbt stopp på Q8 Bramdrupdam, Kolding - och lite stålunch också.

Vidare neråt - och stopp i trafiken.
Jag försöker mig på lite kreativ körfältsdelning för att komma snabbare fram, men Tyskland är Tyskland.



Här stänger dom mig, kollektivt och effektivt - jag skall banne mig inte tjäna några minuter på ingen allses bekostnad.
Det är så i Tyskland - det retar gallfeber på folk när man tränger sig.
Detta är en "gammal olycka" som varit annonserad i trafikradion i många timmar nu. Bärgning pågår av en lastbil som gått av vägen på en raksträcka och plöjt rakt in i en jordvall.

Blixthalka under natten? Kanske.
Fler klonade förarkort i omlopp än vad pillren kunde mäkta med? Kanske mer troligt ändå...

Nå, eftersom detta är en "gammal olycka" så är stämningen i köerna om möjligt ändå mer taggig: om jag verkligen hade haft så bråttom som jag gör sken av när jag glider fram mellan körfälten, så kunde jag kört en annan väg. Här väntar vi på vår tur. Verstanden!?
Att jag som motorcyklist har rätt begränsad tillgång till trafikradion spelar liksom ingen roll - ordnung muss sein.

Passerar över det som vi svenskar kallar Kielkanalen, men som egentligen heter något helt annat och svänger vänster strax därpå - resan går dock verkligen till Kiel.
Jag skall fynda på Louis mellandagsrea - det gäller i det längsta att försöka hitta på mål för körandet som man kan suggerera sig själv till att tro på som "intressanta", "smarta" eller "ekonomiskt vettiga".

Klockan är sen eftermiddag när jag är nere, och det är mörkt redan.
...men öppet! Jag har kollat innan jag körde hemifrån.



Öppet, och full kommers - med andra som faktiskt också kört dit på MC.



Inte illa.
Nå, vad handlade jag?
Oljefilter och -avdragare. Stora affärer...
Nå, jag gick runt och kikade - och visst fanns det billiga kläder att köpa om man ville. Men, jag har en bra garderob just nu. Jag har allt jag behöver, och det jag har fungerar utmärkt. Inte ens den förestående körningen uppe på Nordkalotten tarvar några klädinköp. Skön känsla.

En grej söker jag: Oxfords simpla handtagsvärmare man bara sätter fast med kardborre utanpå de vanliga handtagen.
Utmärkta att ha med i reserv under riktig vinterkörning om de fasta handtagen slutar att fungera. Men, det skall vara till extrapris då. Dom är liiite dyra som dom är.

Inga här, tyvärr. Nå, då kikar vi hos Hein Gericke uppe vid gränsen senare.
Snabbtankning på Aral i Kiel. 102 oktan Ultimate, så klart!

Bakdäcket har börjat krångla. Det morrar surt när jag lägger ner och annonserar att det är less på livet.

Mönster finns det, men däcket har gått långt, och så här kan det låta ibland när stommen håller på att ge upp.
Det är störande, för det betyder att jag måste kasta om min rutt och ändra tempo.
Hade egentligen tänkt gå upp genom Jylland till Aalborg innan jag vände ner mot broarna igen för att hålla tempot och snittet uppe, men nu är det absolut ingen nytta med att köra snabba vägar.
Tvärt om - det blir limp-home runt 100 km/h för att skona däcket så mycket som möjligt. Så var det med förhoppningen att komma hem nära midnatt för att få sova ut i egen säng...

Hein Gericke uppe vid Handewitt?
Tvärstängt. Stängt för året, så att säga.
Nå, vill dom inte sälja ett par handtag till mig - till extrapris, så är inte jag den som trugar. Jag drar in på Skandinavien Park i nyårsrusningen för att spara extra mycket pengar där istället...

Det får stanna vid ett flak öl nu när jag inte vill belasta bakdäcket i onödan, samt skumpa till nyår.



Bägge märkena finns det minnen till. Taittinger är "vår" champagne som vi fick smak för när det var ett blygt och undanskymt märke.
Nu har det hypats och placerats i "rätt" sammanhang - så nu är det på gång att bli ett högprisat premiummärke istället, med fancy förpackningar och chicka specialeditioner för att tillfredsställa alla fiiina människor som hittat "vår" champagne. Nå, det smakar lika bra som tidigare, så det får väl gå då - för denna gången.



Ölen råkar vara hustruns favorit - hon gillar just Krombacher, och att hitta bägge märkena på samma ställe är sannerligen en ovanlighet. Det får bli en liten clou inför nyår.

Jag hittar en grej till!



Flytande Snickers som mjölkbaserad "energidryck"!
Jisses! Vad kan gå fel med ett sådant upplägg?

En hel jäkla del, skall det visa sig. Jag köper en flaska mest på skoj, men den kommer att åka många mil innan den inmundigas.
I bilen på vägen ner från Arctic Butt så knäcker jag den, i min ensamhet.
Jag mäktar med halva, innan jag smyger ner resterna i soporna hos Statoil Sundsvall. Hur kan något som smakar så lite ändå dröja kvar länge i munnen...?

Snickers - ok. Snickers glass - Helt ok. Snickers dricka - INTE ok!

Så här ser däcket ut nu på Skandinavien Park:




Grymt plattslitet, men det är tyvärr normalt på Continentals mjuka sportdäck om man bara ligger och kör rakt fram.
Mönster finns kvar, däcket är typ lagligt både här och när jag kommer hem.
Däremot låter det och uppför sig illa nu när man kliver upp på kanten vid nedlägg. Jag har prövat med lite olika lufttryck nu sedan Kiel, men det hjälper inte mycket. Jag har varit med om liknande grejer förr, och jag tolkar det som att stommen gjort sitt. Bara att lunka hemåt lite försiktigt.

Aningens mer aktivitet vid Danska gränsen än tidigare under hösten. Tullen har ställt sig mitt i vägen, dragit ner motorvägen till bara ett körfält, och ställt strålkastare på tripoder i meterhöjd för att kunna lysa in i bilarna som krypkör förbi.

Amatörmässigt skyltat och dåligt förvarnat dessutom.
...och mycket riktigt så dör en bilförare här två månader senare när han inte uppmärksammar stoppet mitt ute på motorvägen.

http://nyheder.tv2.dk/krimi/2016-02-29-medie-bilist-doed-i-trafikulykke-ved-dansk-tysk-graense

Men, det vet jag nu när jag skriver detta. Den som planlade denna dödsfällan borde insett det då - redan innan det hände.

Nytt stopp på Q8 Kolding, nu när jag inte skall fortsätta upp genom Danmark.
Klockan drar sig mot 8 på kvällen, och jag passar på att dra i mig lite enkel kvällsmat inne på serveringen.
Medans jag sitter där och njuter av utsikten så kommer en farbror och parkerar sin cykel i siktlinjen.



Sin Winther-cykel... :D

Temperaturen under körningen ligger just över nollan, kanske maxade på 5 grader någon gång mitt på dagen, men nu är det på väg ner igen.
Behagligt väder - grått, låg molnbas men inget regn och knappt märkbar blåst.

Tillbaka över Lilla Bält. Ingen speciellt dramatisk passage, eller bro heller för den delen.
...men att gå över isen här med en hel jäddra armé, och sedan fortsätta över Stora Bält för att tvinga Danmark till en helt exempellös fred genom att hota att ta Köbenhavn och hela riket därtill - jösses!

Ett sådant vansinnesföretag! ”Man må hasardera allt” lär ha varit Karl X Gustavs inofficiella valspråk i de trängre kretsarna - och ja, det gjorde han, denne vår förste Karolin. Crazy fuck!
Han, Wrangel och Dahlberg. Skall vi gissa oss till att det där och då inte riktigt fanns den där sammansättning av olika chefstyper man idag strävar efter för att balansera ut olika egenskaper som kan vara bra i små portioner, men förödande om dom istället bejakar varandra...?
Det känns mer typ som att denna troikan slogs sinsemellan om att stå hårdast på gaspedalen. Ja jisses...

Well, den gången gick det mer än ofattbart bra - eftersom stuntet gick hem.
Karl X Gustav råkade dö strax därpå i det nuvarande Göteborg. Huset står kvar, faktiskt.

Vad hände med dom tidigare kungarna? Karl den åttonde, sjunde och så där? Varför hör man aldrig något om dom tjommarna?

För att dom aldrig har funnits. Dom är fejk och fusk, som så mycket annat i den svenska historien.
Den svenska regentlängden är en sorglig röra av uppenbart fejkade kungar, och andra man tror kanske har levat, men då troligen haft andra uppgifter - men sminkats upp och givits kunganamn i efterhand.
Vi har ta mig tusen inte ens en riktig nationaldag. Det vi firar den 6 juni är ett larvigt Skansenarrangemang, som man under den förra nationalistiska eran yrvaket började fira som "Svenska Flaggans dag" och senare genom efterhandskonstruktioner lyckades koppla bakåt till något historiskt - Gustav Wasas kröning. Yippie.
*gäääsp*

Varför inte 26 Februari som nationaldag? Troligen för att Skansen tyckte att det var för kallt att stå ute och vifta med flaggor då. Freden i Roskilde hade sannerligen varit något att samlas kring, skjuta salut och leva rövare för!

Ja, ni ser...? Det rullar på ganska bra när tankarna tillåts driva iväg. Vi är förbi Bälten, förbi Roskilde och faktiskt på väg upp på Öresundsbron. Mer kontroll denna gång?
Både och. Det är poliser på plats idag, och den killen som kommer fram till mig skrattar när han ser bärsen bak på det som en gång var polisens radiolåda.

"Ha, handla öl på en av våra gamla tjänstehojar - det var snyggt! Har du varit långt borta?"

'I Kiel och handlat MC-grejer på rean'

"Schysst - mitt i vintern! Har du något mer med dig än det som syns?"

'En flaska skumpa till tolvslaget. Vill du se?'

"Nej nej, det är lugnt - kör du. Gott slut på det gamla året!"

Å där kommer den - handen. Handen på skuldran - exakt som uppe i Haparanda för två månader sedan.
En vänlig kontakt, ett samförstånd, ett stöd på vägen. Det känns som en ren dubblett på förra handpåläggningen, och jag upplever att kontakten varar precis lika länge.

'Samma till dig!' och jag är på rull igen.

Snabb tankning på Milstolpen Glumslöv för att inte tappa hörnpunkter - och sedan in i landet för kilometerjakt. Nu blir det riktigt tråkigt: däcket har uppfört sig okay, inte slitits mer och inte visat några tecken på att ge upp alldeles - så nu kommer straffet:
Straffet för att jag varit så dum att jag gett mig iväg med ett däck som borde ha bytts innan start.

Jag vet inte hur många gånger jag skrivit och påpekat det för andra: se över dina däck innan start!
Ihållande motorvägskörning - gärna med last och i fart drar otroligt mycket mer däck än man kanske tror.
Nu är det dags att lägga till en sak ytterligare: Det räcker inte att kolla mönstret - man måste röntga stommen också. :eek:
...eller i vart fall inte ge sig iväg med ett mjukt sportdäck som hade mer än 1000 mil Ironbuttkörningar på två olika hojar redan innan start!
Jag har haft tid att backtracka alla körningar jag gjort med detta däcket.
Man har ganska gott om tid att räkna på fingarna när man ligger och fiser i 100 km/h.
Idiot!

Straffet? Jo, det blir att styra över upp på E4an och lida i detta däcksskonande tempot.
Plan as you Ride™ har räknat ut att jag behöver gå upp till Ljungby, och sedan ner till Helsingborg igen för att då ihop de nödvändiga milen.

Äsch, jag skall inte klaga. Jag får ju köra hoj.
Hellre haverera på hemmaplan när man är bokad på annat, än att sitta fast på Jylland när det är dags att checka in.

Vänder klockan 1 i Ljungby, kvart i 3 i Helsingborg igen - och checkar ut två timmar senare på hemmaorten igen: kvart i 5 på nyårsaftons morgon.

Två timmar tillgodo på dygnet, 1700 km körda och både hoj och förare hemma i ett stycke.
Så här såg turen ut:



Tråkig resa? Ja, på pappret.
Men hyfsat fri från både salt och svartis, och som vanligt så är det den egna inställningen som avgör hur kul något blir.

..och, jag tjänade ju maaassor av pengar på att köpa både MC-delar och bärs i Tyskland. :p

Nyårsfirandet? Det blev kalas!
Två timmars sömn, upp och fixa hemma, packa, sticka hemifrån just efter lunch för att checka in tidigt.
Spa:a, basta, spela shuffleboard med inbjudna vänner - som hänger med upp och kollar på GPs fyrverkeri från balkongen - så bra det bara kan vara. Hela dagen och hela kvällen - inklusive tolvslaget går i ett enda flöde, och några 1000 miles i kroppen gör sig inte påminda förrän framåt 1 på natten eller så.

God fortsättning på det nya året, önskar jag er alla så hör lite grann i efterhand...


Hampe