Premiärkörning. Premiärpost.

#1
Det finns nåt som lockar mig med att färdas långt ensam, på egen hand.
Har alltid drömt om att segla över atlanten, men det är ett lite större åtagande om man säger så…
Att komma igång med åka lite längre (än till kiosken) på motorcykel är betydligt enklare.

Jag har hängt lite på hemsidan, forumet och FB sidan och tänkt att det där vore kul att testa nån gång. Sen. I sommar. Eller nån annan sommar.
Men i lördagskväll så satt jag och sambon och tittade på TV när jag bara känner: nu gör jag det. Jag är dock inte helt oförberedd, har en packlista och har suttit med Google maps under vintern och gjort en runda på ca 170 mil som innehåller lite snabb motorväg på morgonen, mer inspirerande körning under dagen och till sist lite välkänd motorväg på slutet. Stockholm-Gränna-Göteborg-Grums-Sälen-Funäsdalen-Sveg-Hudiksvall-Stockholm. Start på morgonen och solen i ryggen hela dagen!

Skärmavbild 2021-05-03 kl. 12.13.06.png

Klockan ringer tre på söndagsmorgonen. Grötfrukost med ett kokt ägg. Kaffe. Kokar ytterligare två ägg, och lägger ner tillsammans med lilla trangiaköket, gulaschsoppan, nötter, några äpplen och thepåsar. Ner med grejerna i topboxen på min BMW R1250GS och rullar sen ut i stockholmsnatten som inte alls är så Corona-tom som jag trott. En hel del nattvandrare och taxibilar. 3 grader, duggregn. Inte idealiskt.

Efter tankning och startkvitto vid Shell Lindhagensplan kommer jag till Botkyrka och inser att jag måste ta på mig alla förstärkningsplagg jag har med mig. Det börjar snöa. Vita snöflingor dansar i strålkastarskenet. Efter Norrköping kryper temperaturen ner till 2 minusgrader och det är på gränsen, el-tröjan och el-vantarna är så varma att det bränns, men stora delar av kroppen blir ändå kall. Kommer inte in i zonen -sitter mest och funderar på om jag ska vända eller fortsätta, men bestämmer att jag kör till Gränna och utvärderar. Jag har den uppåtgående solen rakt i ryggen och jag ser min långa skugga på vägbanan framför mig. Ett annat vårtecken, förutom tussilago i diket, är påkörda grävlingar som ligger som uppsvällda ballonger i vägkanten. Jag räknar till 6 stycken under dagen.

Tankar och tar en kopp kaffe på Circle K i Gränna som just öppnat. Solen har börjat värma en aning och temperaturen stiger långsamt tillsammans med mitt humör. Nu rullar det på, tankar snabbt i Göteborg, förbi Trollhättan, genom Dalsland, Mellerud, Åmål. Äter snabb lunch (gulaschsoppa) och tankar i Grums. Jag har tur med vädret nu, det är spridda skurar och flera gånger åker jag där det regnat alldeles nyss, men jag förblir torr!
Värmland bjuder på lite roligare vägar och vacker utsikt. Längs Fryken till Stöllet och över till Dalarna på E45 till Malung där jag tankar snabbt och tar lite nötter och ett äpple.

Vägen mellan Malung och Funäsdalen är dagens höjdpunkt. Förbi Sälen med ett pärlband av små byar som sen glesnar ut ju längre norrut man kommer. Fina slingriga vägar, bra beläggning trots att det är riktigt små vägar jag kör på nu. Särna, Idre, Fjätervålen. Precis vid gränsen till Härjedalen byter landskapet karaktär. Kanske ingen slump att gränsen går just där. Tallarna byts ut mot fjällbjörk och det märks att jag rör mig uppåt även på temperaturen som faller. Jag passerar Sveriges högst belägna by och kapell (Högvålen 830 m.ö.h). Det är bara 3 grader men solen gassar. Bländvit snö men torr vägbana -helt perfekt.

Åker ”ner” till Funäsdalen och tankar för att få mitt hörnkvitto. Klockan är över 17 nu och jag måste hålla tempot, temperaturen sjunker. Äter dom kokta äggen och lite nötter.
Strax efter Hede stiger temperaturen ända till 8 grader och håller sig där hela vägen förbi Sveg och till Ljusdal. När jag når Hudiksvall har solen gått ner och temperaturen pendlar mellan tre och fyra grader. Den här vägen kan jag. Har åkt mellan Funäsdalen och Stockholm många gånger. Och det är precis som alla säger, dom sista 30 milen är värst. Jag är trött, kall och vill bara hem. Blir omkörd av bilar hela tiden, något jag inte gillar, men håller ner hastigheten för att inte köldeffekten ska bli så stor. Det är en balansgång det där, man vill komma hem så fort det går utan att frysa allt för mycket.
Strax före midnatt tankar jag på Järva Krog, får mitt slutkvitto, och kan sen åka den sista kilometern in till Vasastan.

Hur kändes det då? Jo, kul utmaning utan att vara allt för jobbigt. BMW:n är fantastisk. Jag har åkt på europasemester med kompisar på en extremt obekväm Moto Guzzi, med den är dagsetapper på 50 mil betydligt jobbigare!
Nästa gång jag åker ska det vara varmare. Nu blev varje stopp en tidstjuv. Att stanna och kissa tar en kvart när man ska av och på med alla lager av kläder. Att stanna och ta en bild är inte att tänka på. Thepåsarna blev också oanvända. Att jag hade en vattenblåsa så jag kunde dricka under gång var bra, tror det finns risk att jag hade blivit dehydrerad annars.

Nästa körning? En tur till Nordkap om Norge öppnat? Eller en tur till Härjedalen igen och åka på Sveriges högsta landsväg som går över Flatruet? Då får man lite grusväg också!
Nästa gång kan jag även tänka mig sällskap, nu när jag vet hur det känns.
 

Ravin

Active Member
#5
Trevlig reseberättelse! Tufft att åka när det är så kallt och såpass långt norrut tidigt på året. Gillar din rutt, bra blandning mellan snabbare och långsammare vägar. :)