125;ans dag 18/8 2017 // allmänt snack

Stort manfall på detta event. Jag hade en viss förhoppning om att kunna genomföra denna GOLD-körning men efter 105 hårda mil ville inte Virus vara med längre. 100 % full gas i så många mil kan knäcka den bäste! Motorn nöp. Får se om det hjälper att byta kolvringar eller om det är ett större haveri.
Står i den västgötska skogen. Transport är bokad.

Vi får se om det blir fler tillfällen.

Jörgen
 
Haverikompis! Den rosa faran klarade 90 mil, sen lät det katching i därunder tanken.
Börjar bli tradition o haverera på 125:ans dag...


Stort manfall på detta event. Jag hade en viss förhoppning om att kunna genomföra denna GOLD-körning men efter 105 hårda mil ville inte Virus vara med längre. 100 % full gas i så många mil kan knäcka den bäste! Motorn nöp. Får se om det hjälper att byta kolvringar eller om det är ett större haveri.
Står i den västgötska skogen. Transport är bokad.

Vi får se om det blir fler tillfällen.

Jörgen
 

IBA Sweden

IBA Sweden
Staff member
Ja jisses.
Om någon undrar vart alla belv av, så är det så här:

DD och HH kommer var och en för sig fram till - med 10 mil emellan sig, att detta håller inte.
De små blyslädarna som hemma under idealiska förhållanden mäktar med ca 75 knyck på plan mark klarar nu bara typ 72.
Var och en för sig. Den ena med bara 5o mil på mätaren, preppad med extratank och gullad med under stor del av året.

Den andra framgrävd ur en handlares bortglömda bakgårdslager bara dagen innan och besiktiga klockan 15 på Mölndal.
4,5 timmar senare stod den i Enköping - men det vara bara tack vare att den fick åka kärra...

50 mil och välskött vs 1800 mil och härjad; 72 km/h - tack så mycket. Strange. Serienummersyskon...?
Nå, vore det 72 km/h backe upp och backe ner så gick det väl att leva med det - men så funkar det inte med 100cc och 5,1 kW
Kort sagt - både DD och HH inser att norra slinga var den roliga och tackar för sig vid Salatullem. Med nuvarande set-up går det inte att köra IBA-kärning med en LEAD-släde.
...om man väger som hojen eller mer ändå - och har ett vindfång som en spinnaker.
Här krävs alltså dramatiska åtgärder. Märkligt nog är det bara trimning av hojen som diskuteras.

Fottas Speedfight: Bränsleförsörjningsproblem redan ute på E4an söder om Gävle. 120-sträckan ni vet... Yippie...
Bärgad och hämtad hit till BaseCamp av vårt eget renhållningsfordon - sweepbilen med skamkärra.
Han har fått jobba i dag:

Den lilla Reijun skar/nöp/blåste hål i kolven på sedvanligt tvåtaktsvis mellan Mariestad och Skövde.
Sweepbilen först dirigerad dit, men operationen avblåstes. Jörgen känner ju folk överallt, så han ordnade nattkvarter år sig själv och hojen i närheten, hoppar upp bak på en hoj som skall upp till Mälaren Runt i morgon och tar bil och kärra ner på söndag för att få med sig den lille stackars Virus hem igen. det är inte lätt att vara ensam liten och skadad på främmande platser.

En gammal bekant dundrade in på tvären vid Salatullen med en storKotte när jag satt och deppade som mest efter mitt misslyckande - Baveras!
Hjälten som satte sin första IBA-körning på en Husqvarna 701 förra sommaren. En verkligt kul kille, som delade med sig av sin glädje i heltr rätt stund.

...men, det var egentligen Marko han kommit för att peppa. Marko fick en olycklig start på dagen, men satte iväg för att hinna ikapp oss andra. Åt fel håll...
Mycket vinka blev det - men tusan vet om inte mannen kom på något bra där.
Det kan ibland bli lite ensamt när man kör en sådan här körning. Man vet att det är fullt med folk i skogen, men man ser inte en kotte. (!)
Marko såg mer än de flesta! Vi får se vad vi gör av det i framtiden.

Synd bara att HH och Baveras hetsade honom så till den milda grad att han brände hål i kolven bortåt Arboga-hållet till.
Sture to the rescue!

Så, kvar ute på vägen nu är bara Bertil på sin TZR, Martin och Michael på sina Honda CBR/CBF och Benny på en Indiska.

Välkomna hem, killar! Tusan vet om någon kommer att vara vakna när ni kommer hit. Det är väääldigt tröttfnissigt här nu. Utan en enda pilsner på plats.

Nå, Sture har jouren - så klart. Än finns det hojar att hämta hem...
 
Last edited:

IBA Sweden

IBA Sweden
Staff member
Det är BB som ställt för höga krav på sin Indiska väninna - så där slog hon bakut.

I Segeltorp tog relationen slut. Hur nära är det Ekolsund egentligen - punkten där man kan säkra sin SS 1000?

Vill man ens veta? Ryyyyys!
 

moose

Premier Member
Ett jätte grattis till er alla" ni kom ni såg ni körde ". En upplevelse som ingen glömmer. Vila nu o ta det varligt på hemresan, Just nu här i Grebbestad står regnet som täta slöjor över sjön, men snart byts det mot Sol. :)
Dan
 

Hampe

Not Right Rider
Staff member
Premier Member
IBA Member
Tack du!

När ni var less på vädret, så skickade ni hit det förstår jag. Vidrigt.

Jag tyckte jag var smart igår som satte upp mitt nya lilla fjälltalt under ett partytält, (partytält finns med i ordlistan, men inte fjälltalt. Vart är världen på väg?) men inser nu att det är platsen som Anders skall laga vår mat på.
Snyft.
Inte för matens skull för den är första klass, och inte för att jag var skonad i natt - men att behöva riva och sätta upp på nytt, i regn...

Well well, man får se det positiva - man får träning på tältet.

Trist med så många haverier, men det har varit en dold fördel med egen bärgningstjänst: inte nog med att man hyfsat snabbt och enkelt får plockat upp deltagarna: man får h i t dom också!

Ingen chans för någon att smita hem i förtid när Konstapel Sture rycker ut och styr upp situationen.

Nu tar den viktiga efterrace... ...förlåt; efterkörningsdiskussionen vid.

Vad gick fel? Hur kommer man undan det i framtiden? Vad gör vi nästa år? Vad KÖR vi nästa år...?

Så där någonting. En väldigt trevlig sammankomst, medlemsträffen i Enköping.

Try it, you'll like it!



(stavningsförslag för det där sista:

Medlemsstraffen. Så är det INTE!)
 

Daniel

Mile Eater Platinum Not Right Rider
Premier Member
Virus är tillbaka! (Och Jörgen med hans transportörer)

Inte riktigt tillbaka som i drift! Men på plats i Enköping.

Ännu bättre: Man har hittat VARFÖR det tog slut...

IMG_5365.JPG

Tändstiftet ser inte HELT friskt ut. Byttes för 120 mil sedan...

Men är det bara det felet så jublar nog Jörgen ändå!
 
Last edited:

Daniel

Mile Eater Platinum Not Right Rider
Premier Member
Medlemsträffen säger ni....

Lite bilder och rapporter trillar in.

Försmak:

IMG_5364.JPG

Anders som grillar på.

Kanske mer som kommer!

Notera!

1. Vädret blev kalas. Precis som förutspått.
2. HH slapp flytta tältet. Skönt. Inte ett helt lättuppsatt tält....
 

Daniel

Mile Eater Platinum Not Right Rider
Premier Member
Vädret undrar nörden? NEJ. Det är inget fel att ha koll på vädret. Helst när man ska köra, iaf norra slingan, och se att det stämmer precis som den appen jag använder. WeatherPro rekommenderas.

Vädret var det. Inte smygreklam. Tyvärr ligger uteplatsen i skugga men oavsett, ett par terrassvärmare så är allt ok!

52485596017__4190C01A-8367-44C0-92C8-1FF3152D0ADC.JPG
 

Daniel

Mile Eater Platinum Not Right Rider
Premier Member
Ja. Vi alla undrar om alla rör sig snabbt eller fotografen är lite darrig på handen. Säkert så!
 

Daniel

Mile Eater Platinum Not Right Rider
Premier Member
Tyvärr mina vänner. Rapporterna och fotona uteblev. (Alternativt suddiga). Vi får önska våra kamrater en bra kväll! Liverapportering (!) avslutas.
 

Hampe

Not Right Rider
Staff member
Premier Member
IBA Member
Mja, det brukar inte finnas så mycket att rapportera om under medlemsträffen.
Det är en mycket skön och avslappnad stämning som inte är någon speciellt bra grogrund för skandaler eller nyhetsmaterial.

De allra flesta har mil i kroppen; i år fler och mer än någonsin, det är historier som avhandlas och bättras på eller tonas ned - lite beroende på omständigheterna.

Det är god mat - vare sig vår ordförande har haft möjlighet att lägga tid och kraft på förberedelserna, eller som vissa år inburet utkört caterat take-out som inmundigas. Tack Anders, för väldigt gott grillat i år!

Det är umgänge mellan vänner - nya som gamla, det är däckssparkande och koll av nya tillbehör och andras lösningar på problem man själv inte ens visste att man hade.
...men som självklart måste kopieras på ett sätt som kanske inte blir en direkt duplikation utan mer kan passera som "egen" nästa år. Om inte upphovsmannen är där...

Men framförallt är det en fantastisk idekläckarkuvösinkubator!

Självklart diskuterades tvåtaktarnas haverier, och hur man får dem mer tillförlitliga. ...under våra extrema förhållanden. Avgastemperaturgivare och -mätare verkar vara en väg att gå.

Lika självklart diskuterades de Indiska Hondornas snöpliga slut. Båda tuffade på och gick precis lika bra när deras förare tog dem ur matchen som dom gjorde från start. Bara inte snabbt nog.
Kanske är bristen på absolut snabbhet även svaret på frågan "hur kan dom bara gå och gå och gå...?"
Hur får man dem att gå snabbare, utan att gå sönder?

Tja, "inklädnad" kan vara ett svar på frågan:



Under månlandarkostymen gömmer sig...




...en alldeles vanlig Honda Innova. Waddayaknow.

Läs gärna mer här:
http://www.velomobiel.nl/allert/Recumbent motorbike.htm

Kanske en väg att gå? Men, vråltrimming är förstås roligare.
Eller både och?
Vi hörde flera som diskuterade rätt väg att gå för att nå "äkta GOLD" på 125:a.
Alltså den klassiska distansen 1500 miles inom 24 timmar.

"Extratank och maximal distans mellan stopp"
"Mer effekt"
"Mindre luftmotstånd"
"All of the above - och en bra dos jädrar anamma dessutom"

Det fanns olika sätt att närma sig problemet. Det enda som är säkert är att flera kommer att försöka, och att en kommer att lyckas. Först av alla.

Men, medlemsträffen är inte bara 125-or, så klart. Det är en medlemsträff!
Alla är välkomna att vara med, så klart. Just i år låg fokuset på 125-ans dag, men nu dröjer det 3 år innan vi kör igen.
2020 är satt som nästa tillfälle att lufta 125-or och annat konstigt i... ...ordnade former. Nåja...
Det kommer att bli en sjuhelsikes twist på körningen 2020, och vi kommer att bredda underlaget rejält.
Frågan är: finns det förare nog som är tillräckligt galna att pröva på...?
Det verkar faktiskt så. Det är en härlig känsla att sitta stilla och lyssna på resonemangen som förs.
På något sätt lyckas man knyta ihop argumentationen på slutet och få sina sanslösa argumentationskedjor att verka logiska till sist.

Temat för nästa års medlemsträff är redan spikat. Det handlar självklart om vår svenska förenings 10-års jubileum.
Se till att boka plats direCkt när anmälan öppnar frampå vårkanten! Det kommer att bli fullt! Igen!



Vi hoppas på lite bilder i denna tråden. Den som tagit bilder - dela med er!
Hysta upp dem här, och/eller maila till webmaster (#) ironbutt.se så lägger han ut på hemsidan.
 

Hampe

Not Right Rider
Staff member
Premier Member
IBA Member
Lite bilder och text som även postats på Sporthoj.com
Det blir alltså lite upprepning här och var på det ni redan läst, men man överlever.

Summering:

Det var hårt. Hårdare än väntat.
Hela 6 ekipage bröt med antingen haverier eller helt enkelt för att valet av hoj inte erbjöd möjligheten att hålla den snittfart som krävs. I verkligheten, ute på vägen. Vägen är skoningslös.

Med de små gränsfallscyklarna kan man testa sig blå hemmavid och tycka att allt funkar kalas.
Under en verklig Ironbuttkörning? Not so much.

De båda piloterna på dom indiskbyggda småscootrarna Honda SCV 100 Lead insåg båda var och en för sig, med 10 mil emellan sig att detta håller inte.
Dygnssnittet för en Saddlesore 1000 behöver ligga på 67,4 km/h för att ekvationen avstånd/tid skall hålla.
Men, när det är svårt att hålla det ens det rörliga snittet i den nivå där det totala dygnssnittet skall ligga så är det bara att bryta ihop och komma igen.

Båda blyslädarna bröt ändå med hedern i behåll. Dom kämpade sig igenom dagsetappens bedrövliga regn, körde alla punkterna som hörde till just dagsetappen och tog sig tillbaka till pensionatet för egen maskin - men i förtid.
Båda är övertygade att det skall gå att landa en Ironbuttkörning på just en sådan hoj. Det gäller bara att hitta nyckeln.
Andra är övertygade att det är lösa skruvar som behöver lokaliseras...


Handlarens kittade Speedfight är den första som lämnar in:
Bränsleförsörjningsproblem redan ute på E4an söder om Gävle. 120-sträckan ni vet: Yippie...
Bärgad och hämtad hit till BaseCamp av vårt eget renhållningsfordon - sweepbilen med skamkärra.
Sture fick fortsätta jobba under kvällen:

Den lilla Reijun skar/nöp/blåste hål i kolven på sedvanligt tvåtaktsvis mellan Mariestad och Skövde.
Sweepbilen först dirigerad dit, men operationen avblåstes. Ägaren känner folk överallt, så han ordnade nattkvarter åt sig själv och hojen alldeles i närheten, och hoppar idag upp bak på en hoj som skall upp till dessa trakter med anledning av Mälaren Runt. På så vis kan han vara med på kvällens fest ändå.

Marko med den Hello Kitty-kittade TDRen blåser hål i kolven utanför Arboga och kvällens sista haveri sker bara 6 suuura mil från målet. Det är en indisk Enfield som är med lite ad hoc-igt på just denna körning.
En stötstång som går av. Inte reparerbart på plats - inom tidsfönstret, alltså.
Den grejade 155 av 161 nödvändiga mil. Close, but no cigarr.

Ingen hinner plåta något vettigt under en sådan här körning, men här är en ögonblickbild:



Man vet att man kör igenom små samhällen när en mötande distributionsbil svänger över på fel sida, möter dig, ställer sig tvärs över vägen och börjar backa till en lastbrygga.
Snittet!? Hur går det med det så viktiga snittet?

Marko meckar halvljus vid halvvägstankningen:


En timme senare är det dock färdigkört.

Lite bilder från parkeringen nu på morgonen:

TDMen är lite androgynt custad:



Manligt mattsvart, med rosa accentdetaljer.



Finsk flagga är i vissa kretsar den yttersta manlighetssymbolen - flankerad av Hello Kitty-stickers.
Gulligt!

'


TZR -91 Fullföljde inom tidsramen. ...trots Belgardadekaler.
"Strypt till 11 kW" säger ägaren.
"Nä nä nä" säger vi andra som blivit omkörda av monstret. Gång på gång...
Kan behöva slipa på tankstoppen, om man säger.


Handlarens Speedfight.



Bröt med bränsleproblem. Men inte brist på soppa!



Hjälmfacket är ombyggt med 7 liter extratank som är kopplat till vanliga systemet - för att kunna sträcka ut etapperna mellan tankstopp.


Indian Enfield



Kronans isokärl som packväskor. BP-dunken är kopplad till bränslesystemet av samma anledning som ovan.
Bröt han med.

Sweet sweet NSR! Kolla in NS-gälarna.



Sådana +30 hästare erbjöds tonåringarna då, innan 11 kW-sabotaget.
Ägaren är en av få som lyckats spränga en motor tidigare, under pågående IBA-körning - men ändå få körningen godkänd! Det gäller att vara påläst och se möjligheter istället för problem när maskinen smälter ihop.

Killen har tidigare arbetspendlat mellan Borås och Göteborg på både SCV 100 Lead, CBF och andra småhojar.
"Man kan ha mycket nytta av 100-bussen även utan månadskort"
NSRen fullföljde i natt utan problem.



CBF 125



Fullföljde. Denna hojen är ägarens Daily Commuter. Extraljus, highway-pegs och Acerbis eleganta 6-liters häcktank.



Blysläde




5.1 kW klarade inte riktigt uppgiften denna gång.
Ingen är egentligen förvånad. Mer än möjligen de två optimisterna som drog hit varsin för att köra på.
Dessa två sitter nu och skissar på hur man skall tvinga dessa små söta indiska husbilsaccessoarer att rulla full pull 1000 miles inom 24 timmar. Det SKALL gå.

Trimning diskuteras, större extratankar, optimala slingor med bara medvind.
Ingen nämner potentialen med att banta av några kilo på respektive förare...



Så kan det se ut och låta i glada vänners lag.
Trots 160 mil på natten så åker de som fortfarande har hojar kvar att köra på bort till motorbanan i Eskilstuna och kollar på spektaklet där under Mälaren Runt.

Ingen skäms över att köra 125-a! Tvärt om; det är med stolthet man ger sig iväg.
En 125 kan! Kan så mycket mer än vad folk tror.
Alla har vi större, modernare hojar i garaget - de flesta av oss massa olika hojar.
Men, tusan vet om man inte har roligast på en 125a!

Pröva på själv! Om tre år kör vi igen. 2020 kommer 125ans dag tillbaka, och då med liiite annorlunda upplägg.

Var med! Gillar du udda hojar, omöjligheter och kul folk så håll koll och ta kontakt!
 
Virus är hemma i stallet och ska genomgå en transplantation. Doktorn har efter en noggrann undersökning kommit fram till följande diagnos: Stiftet var för mjukt och smälte samt förorsakade diverse oreda i förbränningsrummet.
Det blev en rejäl nypning där kolvringarna svetsades fast i kolven. Dock inget hål i kolven men mycket pitting i kolvtoppen. Både cylinder och topplock är helt felfria. Ny kolv, ringar och nållager ska nog bota patienten som förhoppningsvis snart är på banan igen.

När det gäller körningen så körde jag 1090 km på exakt 16 timmar. Jag var väldigt nära den snittfart på drygt 68 km/timmen som krävs för att kunna klara en SS1000 men kände framåt kvällen att jag kommit in i andra andningen och det var inte aktuellt med fler matraster och annat onödigt, nu var det endast tanka snabbt och hålla stumt resten av tiden. Enligt mina beräkningar borde jag gått i mål med närmare en timmas marginal. 550 km kvar och åtta timmar...

Trots allt visade Virus att han hade de resurser som krävdes för en IBA-körning. På önskelistan är en extratank. 170 km mellan tankstoppen ( i realiteten blev det nog endast 150 km) borde varit minst 250 km, helst uppåt 300 km. Om jag fick upp toppfarten något så skulle det underlätta också. Nu körde jag mest i 90 km/tim men lite mer på motorvägarna då det var närmare 100 km/tim under flera mil i sträck. Oklart varför det skilde så pass mycket.

Så nu blir det att ladda om.

Jörgen
 
Virus är nu frisk och kry igen. Han har fått en hjärttransplantation: ny Airsalcylinder med större portning samt matchande kolv. Jag har använt den senaste veckan till injustering av de nya prylarna och haft en del mindre problem. Men nu verkar jag ha fått till det förutom lite smågrejer som ska fixas.

Tyvärr så har effekten flyttats uppåt i varvtalsregistret så låg- och mellanregistret är nu ännu sämre än det var tidigare. Fick t o m dreva om hojen för att den ska fungera tillräckligt bra. Å andra sidan varvar motorn nu uppåt 11000 varv så det kompenserar mer än väl. Jag har inga problem att nå 100 km/tim och den varvar rätt bra på sexan också vilket ger en maxfart på ca 105 km/tim. Till skillnad mot tidigare så kan jag ligga på ca 100 ganska långa stunder, har jag bara varvtalet uppe så rullar det på.

Jag har skrotat toppboxen. Istället återfinns där en permanent extratank på 11,5 liter. Tillsammans med den vanliga tanken har jag nu nästan 20 liter bensin vilket bör räcka till minst 35 mil utan stopp. Med en snittfart på ca 9 mil i timmen så behöver jag förhoppningsvis inte stanna mer än en gång var fjärde timma. Packmöjligheter finns numera i mjuka sidoväskor från Biltema. Virus v.2.jpg

Det har blivit så mycket ändringar så nu är det Virus V.2.

Om det blir praktiskt möjligt så siktar jag på en SS1000 till RTE i Sollefteå den 9 september. Alternativ 2 är att försöka genomföra en SS1000 i södra Sverige under samma helg.

Tyvärr ser det ut som om jag måste göra mig av med Virus så är du intresserad av att införskaffa en LD-kittad 50-kubiks motorcykel som är redo för nya äventyr så kan du höra av dig. Den är väldigt påkostad med dyra kvalitetsgrejor så jag släpper den inte allt för billigt. Dock är det snart dags för både nytt bakdäck och drivpaket.
Det finns nog en del rekord att sätta med 50 kubik! Kan inte jag göra det så kan någon annan få chansen...

Jörgen
 
Ja, lille Virus är till salu. Rieju RS1, 50 cc från 2002. 10000 kr vill jag helst ha för den utan LD-utrustningen (LED-ljus hel/halv, GPS-fäste, extratank mm). Släpper den för 12000 kr med allt. Eller ge mig ett rimligt bud..... Skulle vilja behålla den, men försöker bli av med den för jag har dåligt med plats. Passa på nu, ni som vill sätta IBA-rekord!
Inga större fel på hojen, efter haveriet fick den ny kolv, cylle och topp. Har kört ett par längre sträckor utan problem. Lite brister i finishen men inga större fel vad jag vet.
Den går som ett skott. Körde några mil igår - roligare går inte att ha på två hjul! Måste provköras!